Ett klimatbokslut är en sammanställning av organisationens klimatpåverkan, men även ett underlag för att kunna sätta mål och bestämma åtgärder för att minska sina utsläpp. Traditionellt tar en miljöredovisning bara hänsyn till de direkta utsläppen medan ett klimatbokslut även inkluderar de indirekta utsläppen.
Sofia Bergkvist är hållbarhets- och affärsrådgivare på Grant Thornton och hon har sett ett kraftigt ökat intresse för att upprätta klimatbokslut.
– Intresset har vuxit väldigt mycket under de senaste åren och det hör ihop med att intresset rent allmänt har ökat för miljöfrågor, inte minst genom Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. Fördelarna med att upprätta ett klimatbokslut kan ses från två perspektiv, ett externt och ett internt, säger hon.
Det externa perspektivet innebär att företaget blir transparent mot sina intressenter och tydligt kan visa sin klimatpåverkan och hur planen ser ut för att minska den.
– Det interna perspektivet är att det skapas en medvetenhet inom bolaget. Bokslutet kan fungera som ett strategiskt underlag för att kunna sätta mål och bestämma en aktivitetsplan med åtgärder som man ska sätta in, och när man ska göra det, säger Sofia Bergkvist.
GHG-protokoll - den vanligaste metoden att upprätta klimatbokslut
Den vanligaste metoden att använda vid upprättandet av ett klimatbokslut är att göra det enligt GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol) vilket är en global standard för mätning, hantering och rapportering av växthusgasutsläpp. Standarden lanserades 2001, har uppdaterats flera gånger och blev antagen som en ISO-standard år 2006.
– GHG-protokollet delar in utsläppen i tre olika ”Scope”. Scope 1 och 2 omfattar direkta utsläpp från den egna verksamheten såsom skorstenar och bilar, och från energin som företaget använder. Scope 3 omfattar de indirekta utsläppen, till exempel utsläpp från leverantörer, transporter och tjänsteresor. Scope 3 är till skillnad från Scope 1 och 2 inte obligatoriskt att redovisa på, utan består av 15 olika kategorier där företaget som upprättar klimatbokslutet väljer de kategorier som är väsentliga för sin verksamhet.
Idag används GHG-protokollet av tusentals företag och organisationer världen över och den stora spridningen gör att det blir lättare för de som beräknar sina utsläpp att jämföra med andra.
Kartlägg resurserna och överväg att ta hjälp
De företag som ännu inte börjat upprätta klimatbokslut men vill göra det bör enligt Sofia Bergkvist börja med att fundera över vilka resurser som kommer att krävas och om man behöver ta hjälp utifrån.
– Det behövs resurser för att kartlägga verksamheten, för att samla in data, för att analysera och redovisa, för att få rutiner och processer på plats, och för att planera hur utsläppen ska kunna minskas. Frågan är alltså om man kan klara detta själva, eller om man behöver extern hjälp för hela eller delar av processen med stöttning och koordinering.
Hon poängterar också vikten av att förstå att klimatbokslutet inte är en slutpunkt utan ett underlag för arbetet med att minska utsläppen.
– En bra väg att gå är att börja litet men ordentligt istället för att ta sig vatten över huvudet och rapportera på utsläppskällor med bristfälliga data – att börja med att rapportera på det som man relativt enkelt kan få fram bra data på. Med tanke på den utveckling vi sett under de senaste åren tror jag att det kommer att bli allt viktigare med klimatbokslut för att möta kraven från konsumenter, investerare och alla andra intressenter, säger Sofia Bergkvist.
Fyra tips för att komma i gång med ett klimatbokslut
1. Identifiera vilka era väsentliga utsläppskällor är och vad som ska ingå i klimatbokslutet
2. Skapa rutiner för datainsamlingen och beräkningarna och fördela ut ansvar/ägandeskap
3. Kom ihåg att resultatet av klimatbokslutet inte ska ses som en slutprodukt, utan ett underlag för arbetet framåt med målsättningar och aktiviteter för hur utsläppen ska minskas
4. Var noga med att kommunicera resultaten i klimatbokslutet och att vara transparent med vad som ingår i era klimatberäkningar
|
