Storbritannien lämnade EU den 31 januari 2020 och har sedan dess varit i en övergångsperiod. Den perioden tar slut 1 januari 2021, vilket får en rad konsekvenser när det gäller moms och tull för alla svenska företag som bedriver handel med Storbritannien. Två experter som dagligen jobbar med dessa frågor är Lena Westfahl, auktoriserad skatterådgivare på Grant Thornton och Ewa Ek, Head of Customs vid DHL.
Vad vet man i dagsläget om vad förändringarna medför och hur kan man på bästa sätt förbereda sig?
När det gäller momsfrågan kommer Storbritannien att försvinna från de gemensamma regler och förändringar som idag finns inom EU.
– Idag har vi den situationen mot exempelvis Norge och Åland men eftersom Storbritannien är en mycket större handelspartner blir frågan mer komplex, det är mycket som kommer att ställas på sin spets, säger Lena Westfahl.
![1200x627_EU.jpg]()
En speciell faktor att ta hänsyn till är att Nordirland kommer att anses tillhöra EU i momshänseende när det gäller varuhandel, men inte när det gäller handel med tjänster. Övriga Storbritannien kommer att bli ett tredjeland oavsett om det gäller handel med varor eller tjänster.
Brexit innebär till exempel att den periodiska sammanställningen vid EU-handel påverkas, att förenklingen av trepartshandel upphör och att försäljning till privatpersoner via webbshop kräver momsregistrering.
– Här kan man som svenskt företag överväga om man själv ska kliva in i det brittiska momssystemet eller teckna avtal med andra aktörer som tar hand om och redovisar in momsen, sade Lena Westfahl.
En annan fråga gäller de företag som har stora utgifter i Storbritannien med lokal moms. Den måste i fortsättningen återbetalas via det brittiska skatteverket HMRC.
När det gäller tullfrågan avgörs mycket av om det kommer att finnas ett frihandelsavtal på plats mellan Storbritannien och EU efter årsskiftet. Det som står klart oavsett detta är att den varuhandel som idag benämns som utförsel och införsel i handelsstatistiken och som redovisas till SCB efter årsskiftet kommer att benämnas som export och import, och redovisas till tullverket.
– För svenska företag som handlar med Storbritannien och som i övrigt inte har tredjelandshandel är det viktigt att man så snabbt som möjligt skaffar ett EORI-nummer för att kunna anges som deklarant i en tulldeklaration. Detsamma gäller för de brittiska företag som handlar med Sverige dvs de behöver ansöka om ett EORI-nummer i Storbritannien så här kan det vara bra att kolla att företagets eventuella brittiska partners också är redo att stå som deklarant vid import och export, säger Ewa Ek.
Hon framhöll också att för de svenska företag som hittills inte handlat med något tredjeland är det viktigt att så snabbt som möjligt sätta sig in i hur tull fungerar.
– Ställ dig själv frågan ”hur är mina kunskaper om tull?”. Gå in och läs på, det finns mycket information hos både Tullverket och HMRC, och om det behövs – ta hjälp av någon som är expert inom skatt och moms.
|
5 tips för att bli redo för Brexit
- Sätt igång med förberedelserna nu!
- Identifiera dina varu- och tjänsteflöden med Storbritannien och Nordirland
- Ansök om EORI-nummer
- Kolla upp att dina brittiska handelspartners är förberedda
- Förbättra din tullkunskap
|
Lena Westfahl och Ewa Ek höll ett webbinarium kring Brexit, tull och moms den 13 oktober. Om du missade detta är du välkommen kan du titta på inspelningen av webbinariet här.
Är du intresserad av att delta i något annat av Grant Thorntons webbinarier? Spana in vårt webbinarieutbud.
Få de senaste nyheterna paketerade i ett mejl
Prenumerera på våra nyhetsbrev
