En konsekvens av att utomståenderegeln är uppfylld är att aktiva delägare inte ska beskattas enligt 3:12-reglerna, i stället ska utdelningar och kapitalvinster beskattas med 25 procent effektiv skatt och ska tas upp i deklarationen på blankett K12.
Motivet bakom utomståenderegeln är att risken för omvandling av arbetsinkomster till kapitalinkomster upphör om utdelning och kapitalvinst även tillfaller de utomstående ägarna i tillräckligt stor omfattning.
Komplex bedömning
Det kan ibland vara svårt att bedöma om förutsättningarna för att tillämpa utomståenderegeln är uppfyllda.
– Först och främst måste ställning tas till om de externa ägarna kan ses som utomstående ägare. Förenklat avses med utomstående ägare en delägare som inte, direkt eller indirekt, äger kvalificerade aktier i fåmansföretaget eller i att annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet. Lite förenklat uttrycks ibland att företag är utomstående ägare, men i själva verket är det de fysiska delägarna på toppen som kan utgöra utomstående ägare. Detta kan vara komplexa bedömningar och svårt att få fram information om, säger Magnus Vennerström, skatterådgivare och partner på Grant Thornton.
Rättsläget är oklart
Vad som avses med samma eller likartad verksamhet i detta avseende har varit föremål för prövning i den senaste tidens rättspraxis.
Läs även
Glädjande dom för entreprenörer – Utomståenderegeln kan fortsatt användas
Kortfattat kan konstateras att rättsläget inte är helt klarlagt vad som gäller när de externa investerarna tillskjutit kapital till entreprenörens bolag, exempelvis genom nyemission eller aktieägartillskott. Osäkerheten gäller främst när det bland det utomstående ägandet både finns ett direkt och indirekt ägande.
Läs även
Utomståenderegeln ej tillämplig – enligt oenig Skatterättsnämnd
Om det konstaterats att de externa ägarna kan anses som utomstående ägare enligt utomståenderegeln är nästa fråga om det utomstående ägandet uppgått till minst 30 procent under året och hela den föregående femårsperioden. Det behöver inte vara samma utomstående ägare under hela tidsperioden men det är viktigt att det inte skett något avbrott i ägandet.
Om det konstaterats att det funnits ett utomstående ägande under året och hela föregående femårsperioden är det sista frågan är ta ställning till om det finns så kallande särskilda skäl för att andelarna ändå ska vara kvalificerade. En konsekvens av att det finns särskilda skäl är att aktiva ägare ändå ska beskattas enligt 3:12-reglerna.
Särskilda skäl kan till exempel vara förekomsten av aktier som ger olika utdelning, inbördes avtal som reglerar den faktiska fördelningen av resultatet, korsvisa äganden eller avtal om framtida förvärv. Även förekomsten av konvertibla skuldebrev samt options- och terminsavtal avseende bolagets aktier kan enligt förarbetena utgöra särskilda skäl mot att tillämpa utomståenderegeln.
Läs även
HFD bekräftar den strikta femårsperioden för utomståenderegeln
Sammanfattningsvis kan konstateras att bedömningen av om utomståenderegeln ofta är komplex och kan kräva att de aktiva ägarna har full insyn i sina passiva ägares individuella skattesituation.
Behöver du hjälp?
Har du frågor eller funderingar om utomståenderegeln eller 3:12-reglerna, kontakta gärna våra experter på området.
Läs även
Nytt klargörande för entreprenörsbolag kring utomståenderegeln
Tjänster
Vi kan hjälpa er med: Fåmansbolag - Ägarledda Företag
