I fåmansföretag där din roll förändras är det viktigt att veta hur företag ska klassificeras. Har det under åren tillkommit utomstående ägare eller har du slutat arbeta i företaget kan en karensperiod ha påbörjats. Efter att en tidigare aktiv delägare varit passiv i fem hela beskattningsår eller om det tillkommit ett utomstående ägande om minst 30 procent kan andelarna vid ingången av det sjätte beskattningsåret anses okvalificerade, under förutsättning att övriga krav är uppfyllda.
Vill du som ägare vara säker på att en karensperiod påbörjas före ingången av 2024 eller i vart fall före utgången av 2024 rekommenderar vi att du sätter en plan för när karensperioden ska påbörjas och vilka åtgärder som ska vidtas före. Det kan till exempel vara att tydligt avsluta sin anställning, flytta ut från bolagets kontor och säga upp mobilabonnemang. Även åtgärder som att maila till alla anställda och kommunicera offentligt en sista anställningsdag kan vara av vikt vid en bevisprövning av när passiviteten faktiskt inleddes.
Har du ett stort gränsbelopp kan det tvärtom vara viktigt att säkerställa att aktierna inte blir okvalificerade.
Äger du andelar i ett fåmansföretag är det viktigt av att se över ditt löneuttag under 2023 för att få räkna löneunderlag i beräkningen av gränsbeloppet 2024 för lågbeskattad utdelning. Med löner avses kontant utbetalda löner och inkluderar i detta avseende inte förmåner.
Lönekravet är det lägsta av 6 inkomstbasbelopp (445 800 kronor år 2023) med tillägg för 5 procent av totala löner i företaget och dess dotterbolag eller 9,6 inkomstbasbelopp (713 280 kronor år 2023). Notera att lönekravet även kan uppfyllas av en närstående till ägaren.
Lönen påverkar utöver löneunderlaget ovan inte bara vilken skatt du betalar, om du betalar statlig skatt eller endast kommunal skatt, utan även de sociala förmåner som du som företagare har rätt till. Kombinationen av att inte ta ut en för hög lön utifrån skattesynpunkt och samtidigt inte heller för låg lön utifrån de sociala förmånerna är inte alltid helt enkel.
Vi har nedan sammanställt några av de viktigaste brytpunkterna för att anpassa lönen under de sista lönekörningarna före årsskiftet.
Du får beräkna löneunderlag i ett fåmansföretag du äger vid ingången av året, men underlaget beräknas baserat på löner i företaget och dess dotterbolag för året före beskattningsåret. En ägarförändring under december månad riskerar då att medföra att hela löneunderlaget från 2023 går förlorat. Vi rekommenderar därför ofta att ägarförändringar sker i januari före första lönekörningen för att undvika att hela eller delar av löneunderlaget från 2023 och för 2024 går förlorat.
En ägare kan i kombination med huvud-/löneregeln beräkna ett schablonbelopp på ett annat bolag. I sådant fall är det viktigt att bolaget är bildat och aktierna ägs vid ingången av året. En fysisk person bör alltså förvärva eller bilda ett bolag senast 31 december för att kunna beräkna ett gränsbelopp enligt schablonregeln följande år. Däremot, som nämns i punkt 3, bör en intern aktieöverlåtelse ske i början av ett år för att man inte ska tappa löneunderlag.
Har du lånat pengar till fåmansföretag? Fundera över om du vill/kan omvandla inlånade medel till ovillkorat aktieägartillskott. Att omvandla lån till aktieägartillskott kan vara fördelaktigt ur flera perspektiv.
Dels för att stärka bolagets balansräkning. För bolaget innebär omvandling av lånet att balansräkningen stärks genom att skulden faller bort. Dels för att öka omkostnadsbeloppet på dina aktier, vilket också kan höja årets gränsbelopp vid beräkning enligt huvudregeln.
Tillskott som har skett före 31 december får, om de ses som varaktiga, räknas med redan för nästa inkomstår. Notera också att en ränteintäkt beskattas till 30 %. Det kan jämföras med utdelning inom gränsbeloppet på 20 % och i det fall en utdelning hamnar utanför gränsbeloppet och beskattas i tjänst.
Högsta förvaltningsdomstolen har i HFD 2022 ref. 32 konstaterat att ett moderbolags eftergift av fordringar på ett dotterbolag har ansetts utgöra ett skattefritt aktieägartillskott motsvarande fordringarnas nominella belopp oavsett dess marknadsvärde.
Vi rekommenderar att om du som ägare har omvandlat en fordran till ett tillskott, funderar på om du ska lämna ett öppet yrkande om detta som bilaga till din deklaration.
Utredning pågår med syfte att undvika inkomstomvandling och förenkla samt förbättra reglerna. Utredning skulle ursprungligen vara klar under november 2023. Den nytillträdda regeringen har under 2023 lämnat flera tilläggsdirektiv, som både ändrat och utvidgat kommitténs uppdrag. Utredningstiden har förlängts och utredningen ska vara klar den 31 maj 2024.
Uppdraget innefattar inte längre att se över möjlighet till en justerad skattesats på utdelning och kapitalvinst. Tilläggsdirektiven innebär att kommittén ska se över 3:12-reglerna för att främja entreprenörskap och analysera om reglerna kan förenklas för att underlätta ägarskiften både mellan närstående och till personal. Ytterligare en ny punkt i uppdraget är att lämna förslag på förändringar av beräkning av löneunderlag vid andelsbyten.
Kommittén har också fått i uppdrag att analysera på vilket sätt 3:12-reglerna kan ändras för att för de särskilda bestämmelserna om kvalificerade personaloptioner mer effektiva när det gäller att attrahera och behålla nyckelkompetens.
Vi rekommenderar att du som ägare håller sig uppdaterad kring utvecklingen inom området.
Vid omstruktureringar, vilket ofta sker i samband med årsskiften som nämns i punkt 3 och 4, är det viktigt att hålla koll på vad som händer med eventuella skattemässiga underskott som finns i bolagen. Skattemässiga underskott få normalt sparas för att i framtiden dras av mot överskott. De komplexa reglerna för underskott vid ägarförändringar kan medföra att rätten till avdrag skjuts upp eller helt eller delvis faller bort.
Regeringen aviserar i budgeten för 2024 att man vill se över reglerna för underskott vid ägarförändringar för att förenkla dessa.
Detta är ett positivt besked med tanke på att reglerna om underskott är oerhört komplexa. Vi ser med spänning fram emot att följa detta för att se vad för konkret som kan komma presenteras framöver.
2019 infördes nya regler som kan påverka i princip alla svenska juridiska personer. Reglerna innebär att avdragsrätten för negativa räntenetton begränsas. De generella reglerna innebär att avdragsrätten begränsas till högst 30 procent av ett så kallat skattemässigt EBITDA-underlag. Det finns även en förenklingsregel som innebär att samtliga bolag inom en intressegemenskap får göra avdrag för negativt räntenetto om högst 5 mkr tillsammans.
Avdragsrätten för räntekostnaders betydelse för de svenska företagen har i och med det nya ränteläget ökat, och i kombination med ett lägre rörelseresultat kan det komma att slå hårdare än tidigare år.
Vid tillämpning av reglerna ska ett räntenetto beräknas. I räntenettot ska endast avdragsgilla ränteutgifter och skattepliktiga ränteinkomster ingå. En viktig fråga för många företag är om ränteutgifter som uppkommer till följd av koncerninterna förvärv av aktier är avdragsgilla ränteutgifter. Sådana ränteutgifter får endast dras av om förvärvet är väsentligen affärsmässigt motiverat. Högsta förvaltningsdomstolen lämnade dom i frågan den 1 december 2022. Domstolen kom i det fallet fram till att avdrag kunde medges.
Förvärvet hade i det fallet varit en del av en större process som innefattade att flera stora koncerner inom tillverkningsindustrin har slogs samman till en. Det framgick att interna aktieförvärvet inte skulle ha genomförts om inte de andra externa förvärven hade ägt rum. Eftersom de externa förvärven betingats av affärsmässiga skäl ansågs även det interna förvärvet vara väsentligen affärsmässigt motiverat.
Ett felaktigt ränteavdrag kan medföra en ökad skattebelastning och skattetillägg och det kan röra sig om stora belopp.
Vår rekommendation är att se över hanteringen av ränteutgifter och ta hjälp om du är osäker.
Den 20 februari 2023 lämnade Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) dom i frågan om utomståenderegeln kan tillämpas när externa ägare förvärvat aktier i entreprenörens bolag genom nyemission. Frågan i målet var om ett riskkapitalbolagets förvärv av aktier genom nyemission i ett entreprenörsbolag innebar att företagen skulle anses bedriva samma eller likartad verksamhet med följden att utomståenderegeln inte kunde tillämpas.
Skatterättsnämnden menade i sitt förhandsbesked från sommaren 2022 att utomståenderegeln inte kunde tillämpas i en sådan situation. Detta gav upphov till en stor osäkerhet bland entreprenörer, investerare och rådgivare. Om förhandsbeskedet skulle stå sig i HFD skulle det medföra långtgående negativa konsekvenser för företagsamheten Sverige. HFD ändrade förhandsbeskedet och förklarade att utomståenderegeln är tillämplig.
HFD klargjorde att bedömningen av det utomstående ägandet ska utgå från ägarna i det utomstående bolaget och lade avgörande vikt på syftet med reglerna att förhindra inkomstomvandling. Tanken bakom utomståenderegeln är att när entreprenören behöver dela med sig av sina vinster till passiva investerare som äger minst 30 procent och har rätt till utdelning, finns det inte längre någon risk för omvandling av arbetsinkomster till lägre beskattade kapitalinkomster.
Vi vill dock lyfta fram att HFD inte har tagit ställning till hur alla former av överföring av kapital ska bedömas, och det kvarstår fortfarande viss osäkerhet.
Under perioden 1 juli 2023 – 30 juni 2026 gäller en tillfällig skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen.
Skattefriheten gäller under förutsättning att laddningen sker vid en laddningspunkt eller eluttag som tillhandahålls av arbetsgivaren i anslutning till arbetsplatsen.
Med vårt nyhetsbrev Target får du varje månad aktuella nyheter likt denna, tips från våra experter och information om kommande evenemang. Vi vill bidra till att ditt företag växer och utvecklas.
