Skattenyhet

Ränteavdragbegränsningsregler – varför du ska ha koll på dem

Charlotte Rosvall Hillerström
Med:
insight featured image
2019 infördes nya regler för juridiska personer som innebär att avdragsrätten för ränta kan begränsas. Felaktigt ränteavdrag kan leda till felaktig skattebelastning och skattetillägg. Komplexiteten är stor och nyligen kommenterade Skatteverket också en dom från HFD om just detta. Här förklarar Charlotte Rosvall Hillerström läget och hur du undviker fallgroparna.

Vad innebär ränteavdragsbegränsningsreglerna?

– 2019 infördes nya regler för juridiska personer som innebär att avdragsrätten för ränta kan begränsas. Dels finns det riktade regler som innebär att avdrag inte medges alls, dels finns det generella regler som innebär att avdragsrätten begränsas till högst 30 procent av ett så kallat skattemässigt EBITDA-underlag. Det finns även en förenklingsregel som innebär att samtliga bolag inom en intressegemenskap får göra avdrag för negativt räntenetto om högst 5 mkr tillsammans, säger Charlotte Rosvall Hillerström, auktoriserad skatterådgivare och branschansvarig för Real Estate and Construction på Grant Thornton.

Vilka företag måste känna till hur detta fungerar?

– I princip alla svenska juridiska personer kan påverkas av reglerna så alla bör känna till dem.

Varför är detta så viktigt? Kan det röra sig om mycket pengar?

– Deklarationen måste bli rätt! Ett felaktigt ränteavdrag kan medföra en ökad skattebelastning och skattetillägg. Det kan röra sig om stora belopp.

Skatteverket har nu kommenterat ett avgörande från HFD om en undantagsregel – kan du förklara vad det innebär?

– Bakgrunden är att Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, i en dom gällande den tidigare undantagsregeln i 2013 års riktade ränteavdragsbegränsningsregler ansåg att regeln stred mot etableringsfriheten i EUF-fördraget, säger Charlotte Rosvall Hillerström.

I en dom den 13 december 2021 (mål nr 659-21, överklagat förhandsbesked) ansåg HFD att undantagsregeln även i 2019 års riktade ränteavdragsbegränsningsregler innebär en inskränkning av etableringsfriheten som inte kan motiveras om den tillämpas på räntebetalningar till bolag i andra medlemsstater i situationer då de inblandade bolagen skulle ha omfattats av bestämmelserna om koncernbidrag om båda bolagen hade varit svenska.

Skatteverket har i en tidigare rättsfallskommentar kommenterat bedömningen av 2013 års regler. Nu har även 2019 års regler kommenterats av Skatteverket. Verket anser att den tidigare kommentaren är relevant även för nu gällande lagstiftning.

Skatteverket anser att det i normalfallet är i strid med etableringsfriheten att neka ett svenskt låntagande företag avdrag för ränteutgifter enligt undantagsregeln när följande förutsättningar är uppfyllda:

  • Det långivande företaget är ett företag som hör hemma i EU/EES.
  • Det är fråga om ett skuldförhållande inom en koncern där det långivande och det låntagande företagets gemensamma moderföretag finns inom EU/EES.
  • Det långivande och det låntagande företaget hade kunnat utbyta koncernbidrag om det långivande företaget hade varit svenskt.

Skatteverket anser dock att en bedömning måste göras av de faktiska omständigheterna i varje enskilt fall.

Kan företag göra avdrag retroaktivt om man omfattas?

– Om man som företag inte fått avdrag tidigare eller inte yrkat avdrag finns möjlighet att begära omprövning av tidigare deklarationer. Räkenskapsår 2016 och framåt är möjliga att ompröva.

Finns det fallgropar man ska tänka på?

– Ränteavdragsbegränsningsreglerna, både de gamla och de nuvarande, är komplexa och det är svårt att som företagare vara uppdaterat på reglerna.

Är det något du ser som skattejurist som är viktigt att förmedla till bolag där ute?

– Se över hanteringen av ränteutgifter och ta hjälp om du är osäker.

Tjänster
Vi kan hjälpa er med: Skatt
Jag vill veta mer
Vi kan hjälpa er med: Skatt
Branschspecifik rådgivning
Vi kan hjälpa er med: Real Estate and Construction
Jag vill veta mer
Vi kan hjälpa er med: Real Estate and Construction