Nya skatteregler för företagssektorn

Regeringen har nu lämnat sin remiss till Lagrådet avseende förslag om nya skatteregler för företagssektorn. Remissen omfattar bland annat nya skatteregler rörande ränteavdrag, leasing och sänkt bolagsskatt. Bakgrunden till remissen är Företagsskattekommitténs utredning med syfte att likställa beskattningen mellan lånat och eget kapital.

Svensk lagstiftning har historiskt sett bara haft begränsningar i avdragsrätten för vissa lågbeskattade räntor inom en intressegemenskap. Dessa begränsningar har varit väldigt komplexa och även kritiserats för att strida mot EU-rätten. Avdragsrätt för räntor gör att det skattemässigt är mer fördelaktigt att låna kapital jämfört med att finansiera med egna medel. Det bör i sammanhanget nämnas att regeringen, likt Finansdepartementet, vill behålla de nuvarande ränteavdragsbegränsningsreglerna, om än med vissa lättnader.

Regeringens remiss till Lagrådet omfattar i huvuddrag följande förslag på lagstiftning:

• Nuvarande räntebegränsningsregler görs mer förutsägbara i syfte att bara träffa förfaranden som ses som skatteplanering
• En generell begränsning av ränteavdrag genom att endast 30 procent av EBITDA blir avdragsgill. EBITDA är rörelseresultatet innan finansiella poster, skatter och avskrivningar
• En förenklingsregel gör att det inte införs några avdragsbegränsningar för bolag som har negativa räntenetton understigande fem miljoner kronor, vilket generellt sett gör att endast större bolag berörs av EBITDA-regeln
• Bolagsskattesatsen sänks i två steg, från 22 till 21,4 procent den 1 januari 2019, följt av en minskning till 20,6 procent den 1 januari 2021
• Nya skatteregler avseende ränteelementet i finansiell leasing införs
• Ett primäravdrag för hyreshus minskar skatten de första sex åren efter ny- till- eller ombyggnation
• Regler mot så kallade hybrida missmatchningar införs för att försvåra skatteplanering

Har regeringen lyssnat på remissvaren?
Generellt sett kan nämnas att kritiken från remissinstanserna främst har tagit sikte på vilken beräkningsgrund som bör används vid beräkning av avdragsgill ränta (EBIT- eller EBITDA-regel). Finansdepartementets tidigare förslag till EBITDA-regel baserade sig på en beräkningsgrund om 25 procent av EBITDA, att jämföra med 30 procent av EBITDA, vilket är den nivå som många andra EU-medlemsländer tillämpat.

Vidare ifrågasattes den föreslagna begränsningen att utnyttja tidigare års skattemässiga underskott samt att beloppsgränsen i förenklingsregeln var för låg (tidigare förslag var 100 000 kronor). Regeringen tycks således ha tagit remissinstansernas kritik i beaktande och föreslagit en beräkningsgrund om 30 procent av EBITDA, ett ökat gränsbelopp om 5 miljoner kronor samt inte begränsa rätten att utnyttja tidigare års skattemässiga underskott.

Vad blir konsekvenserna?
För ett obelånat bolag och bolag som endast har ett mindre negativt räntenetto (understigande 5 miljoner kronor) bör lagförslaget leda till en ren skattesänkning. Beroende på hur högt belånat bolaget är blir det dock en skattehöjning som ökar i takt med belåningen. För ett fastighetsbolag med hög belåning kommer den ökade beskattningen att bli kännbar. Det införs emellertid också en specialregel som gäller hyreshus, som syftar till att mildra effekterna och inte minska byggandet.

Regeringen har för avsikt att lägga fram en proposition i mitten av april. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Läs hela lagrådsremissen.