Marknadspris vid fakturering mellan moder- och dotterbolag

Skatteverket har i ett ställningstagande från den 30 april 2019 gett nya riktlinjer om vilken prissättning som är lämplig när tjänster faktureras ut från ett moderbolag till dotterbolag som inte har full avdragsrätt för moms.

Skatteverket anser att de i vissa fall kan justera momsen på det belopp som för förvaltningstjänster som har fakturerats från ett moderbolag till dess dotterbolag.  Priset, som momsen ska beräknas på, kan vid en omvärdering justeras upp till marknadsvärdet. Detta kan ske om dessa förutsättningar föreligger:

• ersättningen understiger marknadsvärdet,
• köparen har inte full avdragsrätt,
• säljaren och köparen är förbundna med varandra (t.ex. moder- och dotterbolag),
• ersättningen är inte marknadsmässig.

Skatteverket anser sig ha bevisbördan för att visa att priset understiger marknadsvärdet, men den är uppfylld om Skatteverket kan visa att ersättningen understiger moderbolagets kostnader för att tillhandahålla tjänsten. I sådana fall menar Skatteverket att priset ska justeras till självkostnadspris. Utgående moms ska då beräknas på den faktiska kostnaden för de förvaltningstjänster som utförs mot dotterbolaget.

Vad ingår i beräkningen?
Såväl direkta som allmänna omkostnader ska ingå vid beräkningen. Det kan exempelvis röra sig om kostnader för lön, administration, IT, revision, konsulter, lokaler, nyemission, m.m. som är hänförliga till den aktuella tjänsten.

Skatteverket menar vidare att större engångskostnader, som kostnader för aktieförvärv eller nyemissioner, ska faktureras ut över tid till det andra koncernbolaget. Enligt Skatteverket kan tiden för utfakturering av större engångskostnader inte överstiga fem år. Moderbolaget måste också tydligt kunna visa att denna typ av engångskostnader har ingått vid prissättningen av förvaltningstjänster till dotterbolaget.

Vilka konsekvenser får ställningstagandet?
Vi kan inte följa Skatteverkets logik i alla delar. En tolkning av Skatteverkets ställningstagande är att ”marknadsvärdet” på samma tjänst kan variera mellan t.ex. två olika koncerner, eftersom detta värde enligt Skatteverket styrs av moderbolagets kostnader för att utföra tjänsten. En fråga blir därför på vilken ”marknad” värderingen görs? En annan fråga är varför större engångskostnader ska påverka ”marknadsvärdet”. Det är också oklart vad Skatteverket baserar sin uppfattning om att denna typ av kostnader ska faktureras ut under som längts en femårsperiod.

Riktlinjerna innebär att Skatteverket framöver intar en offensivare hållning och omvärderar utfakturerade tjänster, när priset för tjänsterna har satts lägre är moderbolagets kostnad för att utföra dessa. Det står helt klart att moderbolag som utför förvaltningstjänster, till dotterbolag med begränsad avdragsrätt för moms, bör se över sin prissättning av koncerngemensamma tjänster. Det blir viktigt för moderbolaget att dokumentera kostnadsmassan, inte minst eftersom priset också ska justeras med hänsyn till större engångskostnader.

Vårt råd: gör en översyn
Det är troligt att Skatteverket framöver kommer att granska koncerninterna transaktioner inom koncerner som har dotterbolag med begränsad avdragsrätt. Detta gäller såväl framtida som tidigare redovisningsperioder, och kan innebära ökade momskostnader för såväl moder- som dotterbolag. För att undvika kostnader är det nödvändigt att göra en översyn av nuvarande prissättningsmodell mellan moder- och dotterbolag.

Grant Thorntons momsspecialister kan bistå med granskning av såväl tidigare som framtida transaktioner inom koncerner och delta diskussioner kring tillämpad prissättningsmodell för att uppnå en riskfri och optimal hantering av all internfakturering mellan ett moderbolag och dess dotterbolag, samt även hjälpa till vid en granskning av Skatteverket.

Få de senaste nyheterna paketerade i ett mejl     

Prenumerera på våra nyhetsbrev