Inom internationell bolagsbeskattning pågår sedan flera år ett antal olika initiativ. Bland annat ökat informationsutbyte mellan stater, motverkande av slussning av inkomster genom koncernenheter utan tillräcklig substans och införandet av en minimiskattenivå för multinationella koncerner.
Flera av åtgärderna har sin grund i OECD:s arbete som inleddes 2013 i och med det så kallade BEPS-projektet (Base Erosion and Profit Shifting). Syftet var att ta fram ett förslag på internationella åtgärder inom skatteområdet som motverkar skattebaserosion och flytt av vinster mellan stater.
BEPS-projektet har redan inneburit att EU-kommissionen kommit med flera direktiv, som också har införlivats i nationell rätt. Några av de förslag som redan implementerats i svensk lagstiftning är skatteregler rörande ränteavdrag, hybrider och skatterapportering. Hösten 2021 presenterade OECD ytterligare förslag för att anpassa skattereglerna till den digitala ekonomin, men även för att säkerställa en global minimibeskattning av internationella koncerner (BEPS 2.0). Sedan dess har det pågått ett febrilt arbete med att förankra och implementera förslagen inom EU.
– De nya reglerna som står på tur att införlivas är bland annat regler om minimibeskattning samt substans- och skatterapportering. Detta kommer ha en avgörande betydelse för internationella koncerners governance-frågor rörande skatt. Det är därför hög tid för svenska företag att få en förståelse för vad reglerna innebär så att de kan anpassa och förbereda sin verksamhet, säger Henrik Hedberg.
Inom ramen för BEPS 2.0-projektet har OECD tagit fram modellregler för tilläggsbeskattning av internationella koncerner vars inkomster inte beskattas på en mininivå om 15 procent i effektiv skattesats. Regelverket refereras ofta till som Pelare 2. I ett led att genomföra Pelare 2 antog EU så sent som i december 2022 det så kallade minimibeskattningsdirektivet.
– Direktivsreglerna skiljer sig från OECD:s ursprungliga förslag genom att det inte enbart tar sikte på koncerner verksamma i flera länder utan även på stora nationella koncerner, förklarar Henrik Hedberg.
Reglerna i direktivet föreslås vara implementerade i Sverige och tillämpas för beskattningsår som börjar från och med den 1 januari 2024. Grant Thorntons skatteexperter förklarar att reglerna om minimibeskattning lite förenklat uttryckt träffar koncerner där de samlade årliga intäkterna enligt moderföretagets koncernredovisning uppgår till minst 750 miljoner euro. Regelverket för att beräkna om koncernens inkomster är lågbeskattade, och därmed kan bli föremål för tilläggsbeskattning, görs för varje enhet och land.
– Enligt en statlig utredning beräknas cirka 125 moderbolag i Sverige omfattas av de föreslagna reglerna, det vill säga i princip alla företag som idag har skyldighet att CbC-rapportera. Men ser man till svenska enheter som ingår i svensk- eller i utlandsägda koncernstrukturer så berörs enligt samma utredning så många som 12 000 koncernenheter i Sverige, berättar Henrik Hedberg.
Han fortsätter:
– Reglerna är relativt tekniskt komplicerade och under utveckling. För enheter som berörs gäller det att förbereda sig väl och hålla sig uppdaterad under 2023.
EU-direktivet Anti-Tax Avoidance Directives (ATADs) innehåller som nämnt ovan redan implementerade bestämmelser om hybrida missmatchningar (ATAD 1), bestämmelser om ränteavdragsbegränsningar för lån inom intressegemenskap (ATAD 2), och senast i raden är ATAD 3 som såg ljuset 22 december 2021. Efter många turer har nu detta EU-direktiv omarbetats något och vi kan nu se hur eventuella svenska regler kan komma att utformas.
Såsom som förslaget ligger i dag kommer reglerna träda i kraft i januari 2024, men vid tillämpningen av reglerna ska bedömning göras utifrån de två senaste beskattningsåren, varför transaktioner som skett redan från och med den 1 januari 2022 kommer att omfattas.
Henrik Hedberg berättar att syftet med reglerna är att förhindra att koncerner med internationella strukturer använder bolag utan substans i för att slussa passiv inkomst utan skatteuttag. Passiv inkomst är normalt att anse som ränta, royalty och utdelning men kan också vara andra typer av passiva inkomster. Metoder som bolag kan använda för skatteplanering och skatteundvikande.
– Företag kommer att behöva rapportera information som gör det enklare för myndigheter att avgöra om företaget har en verklig ekonomisk verksamhet eller om det bara är ett skalföretag, alltså ett bolag som bara har använts för att dölja verkligt ägande eller för att undgå skatt och regler, säger han.
Men är det bara ökade rapporteringskrav och ökad administrativ börda för internationella koncerner som är på gång? Nej, i detta sammanhang ska även nämnas EU:s initiativ DEBRA (Debt Equity Bias Reduction Allowance) som syftar till att öka neutraliteten mellan eget kapital- och lånefinansierad verksamhet. Enligt förslaget ska företag kunna göra avdrag för fiktiv ränta på en ökning av eget kapital.
– Syftet med denna regel är att uppmuntra företag som behöver finansiering till sina investeringar att göra detta med eget kapital i stället för via lån. Samtidigt som möjligheten att göra avdrag för fiktiv ränta på ökat eget kapital föreslås dock även att avdragsrätten för negativa räntenetton begränsas ytterligare till 85 procent av räntenettot, säger Henrik Hedberg.
Enligt skatteexperterna på Grant Thornton kommer företagen generellt att upptäcka att det blir ett ökat krav på rapportering. Syftet är att öka transparensen och få företagen att tydliggöra hur deras skattestrukturer ser ut.
Ett exempel är DAC 7-direktivet som började gälla den 1 januari 2023. Bestämmelsen innebär att den som äger en digital plattform och som säljer varor och tjänster över landsgränserna blir tvungna att rapportera vissa transaktioner till berörd skattemyndighet.
Ett annat är att stora koncerner och företag, med årlig omsättning över åtta 8 miljarder kronor ska offentliggöra vilken skatt som ska betalas tillsammans med annan relevant skatterelaterad information. Förslaget om ökad transparens för stora företags skattebetalning föreslås träda i kraft den 22 juni 2023 och tillämpas på räkenskapsår som börjar närmast efter den 31 maj 2024.
Det är viktigt att svenska företag håller sig uppdaterade om utvecklingen inom det internationella beskattningsområdet för att förstå och kunna hantera eventuell påverkan på deras verksamhet. Grant Thorntons skatteexperter poängterar avslutningsvis att om du företräder en internationell koncern är det extra viktigt att du håller dig uppdaterad inom området så att du kan agera i tid om så krävs. Du måste till exempel säkerställa att du vet när du blir skyldig att rapportera vissa förehavanden till skattemyndigheten och att det vid behov finns rutiner och kompetens för att göra de bedömningar och beräkningar som krävs enligt de kommande reglerna.
– Det är också viktigt att du har uppdaterade policys och dokumentation för att stå stadigt rustad vid en eventuell granskning, säger Henrik Hedberg.
Han fortsätter:
– De regler som vi berör i denna artikel är endast några exempel på vad som kommer. Ta gärna kontakt med någon av våra experter för att diskutera hur ditt företag påverkas av de nya reglerna eller för att få stöttning i att lyfta frågorna internt i koncernen.
Med vårt nyhetsbrev Target får du varje månad aktuella nyheter likt denna, tips från våra experter och information om kommande evenemang. Vi vill bidra till att ditt företag växer och utvecklas.
