Frågan om beskattning av särskild vinstandel (carried interest) har varit föremål för omfattande granskning av Skatteverket och rättsprocesser under lång tid där myndigheten bytt synsätt – inte bara en gång. Den fråga det tvistats om är huruvida carried interest ska beskattas som kapitalinkomst eller tjänsteinkomst, eller som en kombination av de två.
Den 28 januari, efter bara knappt sex månaders utredningstid, överlämnade regeringens utredare promemorian ”Beskattning av viss avkastning från riskkapitalfonder” till finansministern. Lagförslaget i promemorian innebär att carried interest ska beskattas enligt 3:12-reglerna.
Entreprenörs-relaterade frågeställningar i allmänhet och 3:12-relaterade aspekter i synnerhet är ett fokusområde för Grant Thornton. Joanna Bertlin är auktoriserad skatterådgivare, och har länge följt utvecklingen av 3:12-reglerna och carried interest.
Victor Granebrink är transaktionsrådgivare och branschansvarig för Private Equity på Grant Thornton, och ser ett stort behov av tydlighet och förutsebarhet för riskkapitalbranschen.
Normalt tillfaller carried interest, eller särskild vinstandel som det också kallas, en person som har deltagit i förvaltningen av en riskkapitalfond och som är delägare i ett rådgivningsbolag som sköter förvaltningen av fonden. Dessa personer tillskjuter via egna bolag omkring 2 procent av det kapital som ska investeras i portföljbolag medan resterande cirka 98 procent satsas av externa investerare.
Om portföljbolagen avyttras med vinst fördelas vinsten normalt i förhållande till kapitalinsats, dvs. 2/98, upp till viss nivå, medan vinst över denna nivå fördelas asymmetriskt, 20/80. Denna överavkastning som fördelas till nyckelpersonerna kallas carried interest.
Utredarens uppdrag var att analysera hur beskattningen av inkomster från särskild vinstandel kan bli mer förutsägbar för personer verksamma inom riskkapitalbranschen och föreslå bestämmelser som möjliggör en beskattning som motsvarar den som gäller för inkomster från innehav av kvalificerade andelar i fåmansföretag.
Vid en första anblick synes lagförslaget vara träffsäkert, men vid närmare analys framkommer farhågor kring huruvida förslaget verkligen möjliggör en beskattning som motsvarar en den enligt 3:12-reglerna.
Förslaget syftar till att säkerställa att delägare som är aktiva inom riskkapitalbranschen ska omfattas av 3:12-reglerna. Förslaget innehåller dock en rad undantag och särskilda bestämmelser som avviker från de som gäller för övriga 3:12-delägare. Rekvisitet "verksam i betydande omfattning" ges en särskild innebörd för andelsägare i riskkapitalfonder.
En andelsägare ska anses verksam i betydande omfattning i ett företag om följande tre förutsättningar är uppfyllda:
Förslaget innebär således att ägare till riskkapitalfonder alltid ska anses vara verksamma i betydande omfattning i det företag som rätten till särskild vinstandel kanaliseras genom.
Förslaget innebär vidare att utomståenderegeln inte ska vara tillämplig på innehav som omfattas av den nya bestämmelsen om verksam i betydande omfattning, dvs. för andelsinnehavare som har rätt till carried interest. Detta gäller främst riskkapitalfonder som är strukturerade som aktiebolag.
Motiveringen till detta är att den asymmetriska vinstdelningen som normalt gäller inom riskkapitalbranschen i sig kan anses innebära sådana särskilda skäl som innebär att utomståenderegeln inte är tillämplig.
När det bedöms om en andel i ett fåmansföretag är kvalificerad eller inte, ska det beaktas om andelsägaren eller närstående till andelsägaren har varit verksam i betydande omfattning i företaget under beskattningsåret eller något av de senaste tio beskattningsåren. Den förlängda karenstiden motiveras med att det annars kan bli lätt att kringgå reglerna då det ofta är fråga om höga inkomster och låga gränsbelopp.
Genom den valda lagtekniska konstruktionen att koppla karensen till det särskilda begreppet för verksam i betydande omfattning, och inte till faktisk aktivitet, innebär detta att en andelsägare kan vara fast i 3:12-reglerna under en oöverskådlig framtid. Det har att göra med att en andelsägare anses verksam i betydande omfattning så länge hen har rätt till carried interest, vilket kan föreligga flera år efter avslutad anställning/uppdrag och mot slutet kan det vara fråga om obetydliga belopp.
Vid beräkning av löneunderlag ska ersättning till arbetstagare i dotterföretag till en alternativ investeringsfond inte räknas med. Detsamma ska gälla ersättning till arbetstagare i dotterföretag till förvaltaren av en sådan fond.
Förslaget innebär således att inga löner i portföljbolag som är dotterföretag får räknas med vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet. På samma sätt som avseende utomståenderegeln får detta främst effekt för riskkapitalfonder som är strukturerade som aktiebolag.
Ett gemensamt takbelopp för utdelningar och kapitalvinster ska uppgå till 150 inkomstbasbelopp årligen för andelsägare som omfattas av den särskilda definitionen för verksam i betydande omfattning.
Förslaget gäller dock bara i den utsträckning finansiering krävs utöver vad som är möjligt inom ramen för alkohol och tobaksskattehöjningar. Motivet till den föreslagna höjningen av takbeloppet synes således vara rent finansieringsmässigt.
Trots att hon ser det som välkommet med större förutsebarhet för riskkapitalbolagen, lyfter Joanna Bertlin alternativa lösningar som utredaren hade kunnat välja.
– En alternativ lösning hade kunnat vara att inkludera riskkapitalister som mottar carried interest i de befintliga 3:12-reglerna utan några särregleringar. Den bästa lösningen hade dock varit att föreslå helt egna skatteregler anpassade efter riskkapitalbranschen, likt andra länder har gjort. Detta låg dock utanför utredningens direktiv som var att föreslå bestämmelser som möjliggör en beskattning som ”motsvarar” den som gäller för delägare i fåmansföretag, säger Joanna Bertlin.
Nästa steg är att lagförslaget går ut på remiss och sedan ska en lagrådsremiss lämnas. Det är möjligt att det kommer en gemensam lagrådsremiss för carried interest och förslaget på nya 3:12-regler.
– Även om riskkapitalbranschen har flera unika särdrag jämfört med vanliga fåmansföretag ser jag fördelar med en gemensam lagrådsremiss då båda förslagen innehåller bestämmelser som angränsar varandra. Exempelvis önskar jag ett klargörande att utomståenderegeln fortfarande kan tillämpas för entreprenörer som tagit in riskkapitalbolag som utomstående ägare, avslutar Joanna Bertlin.
Grant Thorntons branschgrupp inom Private Equity har djup förståelse för den unika och krävande Private Equity-miljön inom Mid Cap-segmentet. Vi möter era krav på affärsmässighet och tillgänglighet genom att erbjuda specialistkompetens utifrån branschens förutsättningar och drivkrafter.
Våra skatterådgivare har stor kunskap om både nuvarande regler, och följer arbetet med kommande regeländringar noga för att kunna ge värdefull vägledning
Webbinarium | 9 april 2025
Välkommen till ett webbinarium där vi riktar blicken mot techbranschen, och delar insikter, tips och fallgropar kopplat till kapitalanskaffning.
Under webbinariet diskuterar vi bland annat:
Med vårt nyhetsbrev Target får du varje månad aktuella nyheter likt denna, tips från våra experter och information om kommande evenemang. Vi vill bidra till att ditt företag växer och utvecklas.
