Den 29 maj kom äntligen beskedet – riksdagen har röstat igenom nya regler om hållbarhetsrapportering. I och med det står det klart att CSRD införlivas i svensk lag och träder i kraft den 1 juli 2024.
Många europeiska länder har kommit betydligt längre med arbetet att införliva EU-direktivet, och flera röster har höjts om att den svenska processen gått för långsamt. Att det definitiva beskedet nu kommit, och att beslutet är fattat, välkomnas av Helena Mueller, ansvarig för hållbarhetsrådgivning på Grant Thornton.
CSRD syftar till att förbättra kvaliteten och jämförbarheten i hållbarhetsrapporter, vilket underlättar för investerare och andra intressenter att identifiera företag som effektivt hanterar risker och möjligheter inom styrning, miljö, socialt ansvar och mänskliga rättigheter.
Samtidigt är arbetet med CSRD inte bara en fråga om att uppfylla krav. Det presenterar också en betydande affärsmöjlighet. Genom att arbeta med CSRD får företag möjlighet att noggrant granska sina risker och möjligheter, vilket ger underlag till välgrundade beslut i det dagliga och strategiska arbetet.
För medelstora företag, som ofta är en del av större bolags värdekedjor, är det särskilt viktigt att tidigt påbörja förberedelserna för att möta de nya kraven.
En guide till en effektiv implementering av EU:s nya direktiv för hållbarhetsrapportering.
Oavsett hur du ser på CSRD är det en god idé att påbörja arbetet redan nu.
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är ett EU-direktiv och en del av EU:s så kallade gröna giv vars mål är att öka transparens, kvalitet och jämförbarhet. CSRD ersätter NFRD (Non Financial Reporting Directive), liksom Årsredovisningslagens krav på hållbarhetsrapportering.
CSRD har som mål att öka kvalitet, transparens och jämförbarhet gällande hållbarhetsredovisning. Detta innebär bland annat att investerare och övriga intressenter får tillgång till information som möjliggör en bedömning av investeringsrisker till följd av hållbarhetsrisker inom alla ESG-områden (miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning). Vidare ställer CSRD krav på att den hållbarhetsinformation som presenteras i hållbarhetsrapporten, ska genomgå en översiktlig granskning, utförd av en oberoende revisor.
Direktivet innebär att hållbarhetsrapportering ska ske i enlighet med ESRS (European Sustainability Reporting Standards) som tagits fram av EFRAG (European Financial Reporting Advisory Group) och ställer bland annat krav på att företag ska använda sig av dubbel väsentlighet i sin hållbarhetsrapportering.
ESRS består av 12 standarder och 82 nyckeltal, dels gemensamma generella och dels ämnesspecifika kopplat till ESG-områdena.
Vilka standarder och nyckeltal ditt företag ska rapportera på styrs utifrån den dubbla väsentlighetsanalysen.
Räkenskapsår som inleds 1 juli 2024 eller senare:
Stora företag/koncern noterade på reglerad marknad med mer än 500 anställda.
(Rapporter avlämnas år 2025/2026)
Räkenskapsår som inleds 1 januari 2025 eller senare:
Företag som uppfyller minst två av följande kriterier:
• Över 550 miljoner kronor i nettoomsättning
• Över 280 miljoner kronor i balansomslutning
• Över 250 anställda
(Rapporter avlämnas år 2026)
Räkenskapsår som inleds 1 januari 2026 eller senare:
Noterade små och medelstora företag, små och icke-komplexa kreditinstitut samt vissa försäkringsföretag.
(Rapporter avlämnas år 2027)
Hållbarhet – en avgörande del i tillväxtstrategin
Ett webbinarium för dig som vill komma igång med, eller stärka, hållbarhetsarbete som affärsmöjlighet i företagets tillväxtstrategi.
Med vårt nyhetsbrev Target får du varje månad aktuella nyheter likt denna, tips från våra experter och information om kommande evenemang. Vi vill bidra till att ditt företag växer och utvecklas.
