Efter att Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, bedömt att uthyrning av personal inom vårdsektorn är momspliktig, beslutade regeringen i februari 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att ändra den svenska momslagstiftningen avseende undantaget från moms vid uthyrning av legitimerad personal för utförande av sjukvård och social omsorg.
- Utredningen presenterades den 1 juni 2021 och konstaterar att den svenska lagen inte kan ändras utan att riskera att EU-domstolen skulle underkänna de svenska reglerna vid en eventuell rättslig prövning. Utredningen förslår istället en alternativ ersättningsmodell för att kompensera kommuner, regioner m.fl. för den fördyring som orsakas av s.k. dold mervärdesskatt i vårdkedjan till följd av den nya tolkningen vad gäller moms vid inhyrning av personal i vårdsektorn, säger Cecilia Smedfors, momsexpert och verksam i Grant Thorntons branschgrupp Healthcare.
Sjukvård
Utredningen kommer till slutsatsen att avsaknaden av vägledning från EU-domstolen när det gäller sjukvårdsundantaget (de frågor avseende personaluthyrning som har prövats har avsett social omsorg och utbildningsverksamhet), innebär att det är osäkert hur momsdirektivet ska tolkas i fråga om var gränsen ska dras mellan undantagen sjukvård och skattepliktig personaluthyrning.
Med anledning av denna osäkerhet vore det enligt utredningen riskabelt att ändra utformningen av det svenska sjukvårdsundantaget i mervärdesskattelagen (1994:200), ML. En utvidgning av undantaget från skatteplikt till att omfatta uthyrning av personal inom sjukvård eller viss typ av bemanning, skulle kunna komma att underkännas av EU-domstolen vid en eventuell framtida rättslig prövning.
Utredningen bedömer att osäkerheten vad gäller rättsläget inte kan lösas av den svenska lagstiftaren utan måste lösas på EU-nivå. Vad gäller möjligheten att undanta uthyrning av legitimerad sjukvårdspersonal såsom en transaktion med nära anknytning till sjukvård, uttalar utredningen att det är EU-rätten som anger förutsättningarna för detta och att det därför inte är möjligt att utöka eller inskränka dessa förutsättningar på ett nationellt plan. Utredningen föreslår därför inte heller någon lagändring i detta avseende.
Omsorgssektorn
Vad gäller momsundantaget för social omsorg så har denna fråga prövats av EU-domstolen, som har kommit fram till att personaluthyrning inom omsorgssektorn är momspliktig. Det saknas därför enligt utredningen EU-rättsliga möjligheter att ändra ML så att uthyrning av personal för omsorgsverksamhet kan undantas från moms. Under vissa specifika omständigheter kan dock uthyrningen vara undantagen såsom nära knuten till social omsorg. Det är dock enligt utredningen inte möjligt att utöka eller inskränka detta utrymme för undantag på ett nationellt plan.
Alternativ ersättningsmodell för momskompensation till kommuner och regioner
Utredningen föreslår istället för en ändring av ML införandet av en alternativ ersättningsmodell inom ramen för det redan tillämpliga momskompensationssystemet enligt lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund, LEMK.
Utredningen kommer fram till att den alternativa ersättningsmodellen inte bör grundas på de faktiska kostnader som uppstår i vårdkedjan till följd av den ändrade rättstillämpningen vad gäller moms vid inhyrning av personal. Anledningen till detta är enligt utredningen att de inblandade aktörerna och Skatteverket skulle behöva lägga åtskilliga resurser för att hantera uppgifter om de privata aktörernas kostnader för ingående mervärdesskatt.
Även omständigheten att ersättningen i dessa fall inte skulle fånga upp dold mervärdesskatt i tidigare transaktionsled väger också enligt utredningen tungt mot att införa en momskompensation beräknad utifrån faktiska kostnader. Mot bakgrund av detta föreslår utredningen istället en alternativ schabloniserad ersättningsnivå som under vissa förutsättningar kan tillämpas istället för den allmänna huvudregeln i LEMK om momskompensation om 6 procent.
Utredningen föreslår därför att momskompensation, om det framgår att viss del av kostnaden avser kostnad för inhyrd personal för sjukvård, tandvård och social omsorg, ska kunna lämnas med 20 procent av kostnaden för denna del och med 5 procent av kostnaden för resterande del. Om ersättning lämnas med 20 procent av kostnaden för del som avser inhyrd personal för sjukvård, tandvård och social omsorg och med 18 procent av kostnaden för del som avser lokalkostnad, ska den resterande delen av kostnaden ersättas med 3 procent. De nya ersättningsnivåerna ska utgöra ett alternativ till ersättning enligt huvudregeln, d.v.s. 6 procent.
Kommentar
Det är inte förvånande att utredningen finner att den svenska momslagen inte kan ändras eftersom den svenska lagen måste stå i överensstämmelse med EU:s momsdirektiv. Vår uppfattning är dock att det fortfarande råder stor oklarhet kring det förslag till den alternativa momskompensationsersättning som utredningen föreslår, och hur ökade kostnader som privata utförare i vårdkedjan åsamkas till följd av den ändrade tolkningen momsundantaget för vård, kan neutraliseras.
Även om det grundläggande syftet med utredningen har varit att neutralisera de ökade kostnaderna i vårdkedjan säkerställs inte att den föreslagna alternativa momskompensationsersättningen kommer de privata aktörerna tillgodo. Eftersom momskompensationen enligt LEMK inte omfattar privata aktörer är det således upp till kommunernas och regionernas godtycke om de vill dela med sig av den erhållna momskompensationsersättningen till dess privata samarbetsparter eller inte. På så vis riskeras enligt vår bedömning ytterligare konkurrenssnedvridning.
Avslutningsvis kan sägas att situationen inom vårdsektorn är komplex. Det finns företag som ser en fördel i den bedömning som sker idag, d.v.s. att vissa tjänster beläggs med moms, samtidigt som en stor del av sektorn påverkas negativt på grund av momsen. Det är inte en enkel uppgift att med ett kompensationssystem, som det föreslagna, ersätta alla företag som får extra momskostnader. Även om det idag ser svårt ut att ändra lagstiftningen så kan nya ärenden som hänskjuts till EU-domstolen nyansera bedömningen som görs idag, och kanske i framtiden leda till ändrad lagstiftning.
Kunskap är nyckeln till framgång
Få relevanta nyheter, inspirerande artiklar, tips & råd samt värdefulla webbinarier som bidrar till att ditt företag kan växa och utvecklas.
Prenumerera på våra nyhetsbrev
