För andra året i rad har Grant Thornton på uppdrag av Vårdföretagarna undersökt den personliga assistansens samhällskostnad. Mats Fagerlund och hans kollegor i Grant Thorntons branschgrupp för vård- och omsorgsbolag har författat rapporten. Deras arbete kastar ljus över den ekonomiska situationen för personlig assistans i en tid då assistansbolagen diskuteras flitigt i media.
Timschablonen hänger inte med – lönsamheten pressas till bristningsgränsen
Trots en något högre uppräkning av den statliga timschablonen de senaste två åren (2,5–3,0 procent 2024–2025) jämfört med snittet 2014–2023 (1,7 procent), bedöms uppräkningarna inte kompensera för historiska kostnadsökningar. Rapporten understryker att den reala uppräkningen av assistansersättningen har varit svag över tid och har minskat realt sett under de senaste tre åren.
En jämförelse med Omsorgsprisindex (OPI), som anses vara en relevant måttstock för kostnadsutvecklingen i branschen, visar att den OPI-justerade timschablonen har vuxit snabbare än den faktiska timschablonen sedan 2017. För 2024 beräknas den fastställda timschablonen ligga drygt nio procent under den nivå som skulle motsvara kostnadsutvecklingen enligt OPI.
Personalkostnader utgör största delen av rörelsekostnaderna
Problemet förvärras av att personalkostnader utgör omkring 90 procent av assistansbolagens rörelsekostnader. Kollektivavtalade löneökningar har under perioden 2014–2024 uppgått till cirka 26 procent, medan timschablonen under samma period bara ökat med cirka 19 procent. Om lönerna fortsätter att öka snabbare än ersättningen, riskerar assistansen att urholkas. Regeringen har talat om att införa indexering av timschablonen, men rapporten betonar att en sådan indexering måste beakta relevanta kostnadsposter för att förbättra branschens förutsättningar.
Lönsamheten på historiskt låg nivå
Den genomsnittliga rörelsemarginalen (EBIT) för de analyserade privata/ideella assistansbolagen sjönk till endast 1,6 procent under 2023. Detta är en minskning för tredje året i rad och den lägsta lönsamhetsnivån i hela vård- och omsorgssektorn på 15 år. Den genomsnittliga kostnaden per timme för privat/ideellt anordnad assistans uppskattades till 330 kronor under 2023, vilket var något högre än timschablonen på 324,50 kronor. Den låga marginalen indikerar att möjligheterna till kostnadstäckning är allvarligt försvagade.
Kommunernas kostnader överstiger ersättningen till privata utförare
Rapporten granskar även kommunernas kostnader för att utföra assistans i egen regi och den ersättning de betalar till privata utförare för kommunalt beslutad assistans (LSS). Här framträder en tydlig diskrepans: Kommunernas genomsnittliga kostnad för att själva utföra assistans var 398 kr/timme under 2022 och 428 kr/timme under 2023. Detta är cirka 30 procent högre än den statliga timschablonen under motsvarande år och 45 procent högre under 2023 än vad kommunerna i undersökningen själva upphandlar av privata aktörer.
Rapporten konstaterar att det samhällsekonomiskt skulle bli betydligt dyrare om kommunerna själva skulle hantera all kommunal assistans.
Slutsats: En hållbar finansieringsmodell krävs
Rapporten är tydlig: den låga uppräkningen av timschablonen under de senaste åren har allvarligt försämrat assistansbolagens möjlighet till kostnadstäckning och lönsamhet. Detta riskerar att slå ut seriösa aktörer och därmed försämra kvaliteten och valfriheten för de assistansberättigade.
– Assistansbolagens ekonomiska förutsättningar är en fråga som är viktig att reflektera över i ljuset av den pågående diskussionen om kopplingar till organiserad kriminalitet inom branschen, säger Mats Fagerlund.
Kontrasten mellan kommunernas höga egna kostnader för assistans och den betydligt lägre ersättning de ger till privata utförare är slående. De lägre kommunalt beslutade ersättningarna bedöms inte ge kostnadstäckning för privata anordnare, vars faktiska kostnader ligger närmare den statliga schablonen.
Rapporten understryker behovet av en finansieringsmodell som skapar goda förutsättningar för privata och ideella aktörer att bedriva assistansverksamhet för att säkerställa en fungerande, kvalitativ assistans med valfrihet för brukarna. Att det i debatten fokuseras på att assistans är en "dyr insats" bör istället riktas in på de omfattande behoven och att assistans, trots kostnaden, är en kostnadseffektiv lösning där motsvarande omsorg skulle ge ännu högre kostnader i andra delar av välfärdssystemet.
Branschspecifik rådgivning
Vi kan hjälpa er med: Vård och omsorg
