Ett klimatbokslut är en sammanställning av organisationens klimatpåverkan, men även ett underlag för att kunna sätta mål och bestämma åtgärder för att minska utsläppen. Till skillnad från en miljöredovisning inkluderar ett klimatbokslut även de indirekta utsläppen.
- Med tanke på den utveckling vi sett under de senaste åren tror jag att det kommer att bli allt viktigare med klimatbokslut för att möta kraven från till exempel givare, medlemmar och alla andra intressenter, säger Sofia Bergkvist, hållbarhetsrådgivare på Grant Thornton.
Sofia Bergkvist förklarar att fördelarna med att upprätta ett klimatbokslut kan ses från två perspektiv, ett externt och ett internt:
- Det externa perspektivet innebär att organisationen blir transparent mot sina intressenter och tydligt kan visa sin klimatpåverkan samt hur planen ser ut för att minska den. Det interna perspektivet innebär att det skapas en medvetenhet inom organisationen. Bokslutet kan fungera som ett strategiskt underlag för att sätta mål och göra en aktivitetsplan med åtgärder.
Ser alla klimatbokslut likadana ut?
Den vanligaste metoden för att upprätta ett klimatbokslut är att göra det enligt GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol). Det är en global standard för mätning, hantering och rapportering av växthusgasutsläpp som sedan 2006 också är en ISO-standard.
– GHG-protokollet delar in utsläppen i tre olika ”Scope”. Scope 1 omfattar direkta utsläpp från den egna verksamheten såsom exempelvis tjänstebilar, Scope 2 de indirekta utsläppen från energi från el, värme och kyla medan Scope 3 omfattar resterande indirekta utsläpp från ex. leverantörer och tjänsteresor. GHG-protokollet används av tusentals företag och organisationer världen över, vilket gör att det blir lättare att jämföra med andra.
Hur kommer man igång?
Sofia Bergkvists tips är att börja med att fundera över vilka resurser som kommer att krävas och om ni behöver ta hjälp utifrån.
– Det behövs resurser för att kartlägga verksamheten och identifiera utsläppen utifrån de olika scopen, för att samla in tillförlitlig data, för att analysera och redovisa, för att få rutiner och processer på plats samt för att sätta mål och planera hur utsläppen ska kunna minskas. Klarar ni detta själva, eller behöver ni extern hjälp för hela eller delar av processen?
– Jag brukar också ge rådet att hellre börja litet men med en genomarbetad och tillförlitlig process istället för att ta sig vatten över huvudet och försöka få med allting på en gång. Det vill säga att starta med de kategorier från GHG som är mest väsentliga utifrån er verksamhet.
Är det något särskilt som ideella organisationer bör tänka på?
Som ideell organisation är trovärdigheten hos intressenterna väldigt viktig. Att ta ansvar genom hela värdekedjan när det gäller både ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter blir därmed avgörande. Riskerna av att inte ta ansvar och vara transparent med sin klimatpåverkan kan få stora konsekvenser till följd av att intressenternas förtroende minskar. Genom att addera nyckeltal kopplat till organisationens klimatpåverkan stärks organisationens ansvarstagande och intressenterna ges en mer fullständig och transparent bild av den totala påverkan.
