Branschnyhet

Efter våtmarksdom – ny möjlighet att lämna bidrag till allmännyttig verksamhet?

Sofia Bülow
Med:
insight featured image
Efter att Våtmarksstiftelsen vunnit i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) öppnas möjligheten för stiftelser och ideella organisationer att främja sitt allmännyttiga ändamål genom att ge bidrag till enskilda näringsidkare. Den avgörande faktorn är tolkningen av verksamhetskravet.
Innehåll
Branschnyhet
Domarna som kan vidga definitionen av allmän­­­nyttigt ändamål
Läs artikeln
Domarna som kan vidga definitionen av allmän­­nyttigt ändamål

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i en ny dom från 13 juni 2024 beslutat att en stiftelse som ger bidrag till markägare för våtmarksprojekt uppfyller kraven för att vara skattebefriad. Stiftelsen kan därmed omfattas av reglerna om inskränkt skattskyldighet enligt inkomstskattelagen.

För att en stiftelse ska vara skattebefriad måste den uppfylla tre krav: den ska ha ett allmännyttigt syfte (ändamålskravet), i princip uteslutande arbeta för detta syfte, antingen själv eller genom att ge bidrag till andra som gör det (verksamhetskravet) och använda minst 75–80 procent av sin avkastning för detta syfte (fullföljdskravet).

Läs även
Uppfyller din förening eller stiftelse skattekraven?
Läs denna artikel
Uppfyller din förening eller stiftelse skattekraven?

Stiftelsen i fråga arbetar för att skydda miljön med fokus på våtmarker. En del av stiftelsens arbete består av att ge bidrag till markägare (enskilda näringsidkare) för att de ska kunna anlägga och restaurera våtmarker.

Skatteverket ifrågasatte verksamhetskravet

Skatteverket ansåg att stiftelsen inte uppfyllde verksamhetskravet eftersom en stor del av bidragen gick till enskilda näringsidkare. Det skulle då innebära att stiftelsen inte uteslutande främjade ett allmännyttigt ändamål. Förvaltningsrätten och kammarrätten gick på Skatteverkets linje.

Högsta förvaltningsdomstolens beslut

HFD har nu i en dom klargjort att verksamhetskravet är uppfyllt om bidragen används för en verksamhet som är av allmännyttig karaktär, dvs av sådan art att den hade varit allmännyttig om stiftelsen själva hade bedrivit den. Enligt HFD saknar det även betydelse att den som tar emot bidraget kan komma att få viss nytta av våtmarken i sin näringsverksamhet, så länge bidragen är öronmärkta för ett allmännyttigt ändamål hos mottagande enskild näringsidkare. HFD landade således i att ett allmännyttigt ändamål, under vissa förutsättningar, kan främjas genom bidrag till en enskild näringsidkare. Vidare konstaterar HFD det är av underordnad betydelse vilken organisationsform mottagaren har och den verksamhet denne bedriver.

Betydelse för andra stiftelser och ideella föreningar

Detta beslut är betydelsefullt eftersom den utökar möjligheten för stiftelser (och ideella föreningar) att främja sitt allmännyttiga ändamål.

– Beskedet från HDF är efterlängtat och välkommet. Det öppnar, som vi hoppas på, upp för en lite mindre snäv bedömning av vilka mottagare som kan anses godkända och därmed utöka antalet potentiella bidragsmottagare. Att dra det så långt som att det kommer vara fritt fram att lämna till vilken kommersiell aktör som helst är dock inget vi i dagsläget vågar hoppas på. Skatteverket kommer med stor sannolikhet publicera ett ställningstagande i syfte att redogöra för sin syn på hur domen ska tolkas och dess effekter. Vi får säkert anledning att återkomma i frågan säger Sofia Bülow, skattejurist och branschansvarig för ideell sektor på Grant Thornton.

Branschspecifik rådgivning
Vi kan hjälpa er med: Not for Profit
Jag vill veta mer
Vi kan hjälpa er med: Not for Profit